Nöj dig inte med att låta din nuvarande vardag flyta på som vanligt, utan inrikta dig nu på en kärleksfull utveckling av ditt liv. Håll kvar ditt syfte och låt dina tankebilder om detta vara med dig så mycket som möjligt. Håll fast vid det på ett sådant sätt att varje människa som kommer i kontakt med dig, märker den kraft som du utstrålar oavsett om den personen är bekant eller inte till dig. Då kommer alla människor dras till dig och du kommer i praktiken få uppleva det du byggt upp i dina tankebilder om skapelsens kärlek. Människor kommer attraheras så av dig att du kan märka när du vistas bland andra människor, att det dyker upp ännu fler människor som vill vara i din närhet. ♥
VÅRENS FÖDELSE
Ännu har inte vintern tagit slut
trots att spröda knoppar slagit ut.
Våren försiktigt smyger sig fram
drar sig tillbaka för vintern en stund.
Stormar ånyo framåt att hävda sin rätt,
att på födelse, kärlek, värme sätta sprätt.
Är det inte underbart att den inte ger upp,
snart står tussilago, blåsippa, vitsippa i trupp.
Våren är här nu
det vet fåglar, blommor, jag och du,
men den vita vintern sprider ännu flingor,
men de är våta av regn, nästan som milda tårar.
Allt i naturens gåvor dör på olika sätt
och vad som sker är riktigt och rätt.
Det är naturens härliga under
vår, sommar, höst och vinter
är liksom födelse, livet, ålder, sömn
och cirkeln är sluten i livscykelns dröm.
Utg. 1992
UTAN MASK
Låt ej girigheten tala
det gör relationer svala
var rädd om dina vänner
de du tycker att du känner.
Försök att se dem nakna
utan masken som döljer
få dem att vakna
så att masken bortsköljes,
och visar en riktig människa
en vän, en kamrat, en älskad.
Utg. 1990
KÄRLEK
Jag älskade dig redan
innan jag visste att du fanns
vissheten om att DU måste finnas
var lycka när jag fann dig.
Utg. 1990
LIVETS TRÅD
Livets tråd är nu på slutet tunn
den var tjock, som ett rep då jag var ung.
Frimodig, framåt och märkbart oförstånd
har repat trådar i repets tvinnade bestånd.
En erfarenhet, en upplevelse mycket tunn,
kan vara, som att ropa i en uttorkad brunn,
ändock får repet släppa en tråd
för upplevelsen på nåd och onåd.
I slutet på livet är repet tunt,
som silkestråd och inte som när det var ungt.
Vi väver alla vårt livs egna vårar
i dagens sista gryning viskar repets sista trådar.
Vad du gjorde och inte gjorde
Ty, du har ingen mer chans att göra det du borde.
Utg 1992
